Hej kamrater!
Här är några av mina tankar angående partiets framtid och nederlaget för svensk arbetarrörelse i valet.
Ett stort problem, som delvis kan förklara det unka valresultatet för hela arbetarrörelsen är bristen på tydlig opposition. Borgerlighetens agenda styr debatten fullkomligt.
Hade vi i Vänsterpartiet gått i totalopposition istället för att gå med Socialdemokraternas och Miljöpartiets samarbete så hade vi säkert kunnat fått 10-15% i valet. Om man går närmare in på de båda blockens budgetar så kan man se skrämmande lite skillnader i hur mycket pengar man vill satsa på välfärd.
Uppryckning i arbetarrörelsen (som knappat längre existerar) är ett måste.
Jag har varit på de två senaste partikongresserna. Tycker att vi senast på kongressen i Gävle tog några kliv åt att börja bedriva riktig vänsterpolitik (a-kassan, 6-timmars arbesdag etcetera). Men vad hjälper det när allt kompromissas bort i ett samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Eller när vi har en partistyrelse som uppenbart står långt till höger om partiets medlemmar. Vårt krav från 2006 på 200.000 nya jobb i offentlig sektor känns väldigt väldigt långt bort.
Bristen på rörelse och vänsterpolitik visar sig tydligt på vår nuvarande röstbas. Var är metallarbetaren? Var är skogshuggaren? Var är undersköterskorna? Vi har blivit ett akademikerparti. Det är dags att vi åter axlar rollen som ett trovärdigt vänsterparti. Det första vi borde göra är att officiellt be svenska folket om ursäkt för att vi under de senaste decennierna har haft fel. Vi har precis som allianspartierna suttit tillsammans med socialdemokrater runt i i kommuner och skärt ned i välfärden. Vi har låtit oss dras med i högerpartiernas retorik. Men att vi nu skall ändra på oss, nu skall vi bedriva tydlig arbetarpolitik.
Med hopp om framtiden
Mikael Ekvall, Jönköping
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar